Moderkaksprov

Det blev lite stressigt på morgonen och vi kom iväg lite sent. Jennifer följde med för att sitta utanför med Lilja under provtagningen och Kevin masade sig snällt upp för att passa sina småsyskon.

Fick komma in direkt och ta ett blodprov och sen kom läkaren och körde igång.

image

Jennifer tog massa foton på Lilja under tiden 😉

Först kollade läkaren med ultraljud att allting såg bra ut och att graviditetslängden stämde vilket det gjorde. Jag blev väldigt lättad av att se bebisen röra på sig och må bra. Innan Lilja hade jag ju ett MA ( missed abortion ) som upptäcktes när jag skulle göra moderkaksprovet…..

Tydligen så låg moderkakan lite knasigt till nu så hon varnade mig om att det kunde göra lite extraont på mig. Nervös jag blev då. Själva provtagningen tar ca. 10 sekunder och det gick bara bra och gjorde inte ont alls. Tyvärr så hade hon inte fått med tillräckligt med prover så det fick bli ett nytt stick. Även det gick bra och läkaren blev nöjd 🙂 Hon frågade om vi ville veta könet och det ville vi ju så även det kommer att komma i provsvaret inom 2 veckor 😉

image

Idag har jag order om att ta det lugnt. Inte städa, jaga barn m.m så idag kommer jag på sin höjd att pilla mig i naveln¬† ( måste ju ta läkarens ord på största allvar ).

Många av er har frågat mig bla varför tar jag ett moderkaksprov och vad skulle vi göra om den visar att barnet har Downs syndrom…..

Först och främst så är det ju så att alla gravida kvinnor erbjuds att göra antingen KUB, FVP eller moderkaksprov pga att riskerna för kromosonavvikelser ökar med kvinnans ålder. Jag har alltid tackat ja till erbjudandet och ju äldre jag har varit desto större skäl till att tacka ja tycker jag. KUB har jag aldrig gjort då det baseras på statistik m.m. Och för man låga siffror så blir det ett FVP i alla fall. Jag går hellre direkt och gör själva provet som ger mera korrekta svar. De kromoson-avvikelserna som tittas på är Trisomi 13, Trisomi 18 och Trisomi 21. De kollar inte enbart Downs syndrom ( trisomi 21 ) vilket vissa verkar tro. Trisomi 13 och 18 är stora avvikelser där ytterst få barn lever efter 1-års åldern. De flesta dör i magen eller efter födseln.

Så vad skulle vi göra om de hittar någon avvikelse? En fråga som är omöjlig att svara på innan man står iför det faktumet. Vid svåra avvikelser där man med stor sannolikhet vet att bebisen inte kommer att klara sig skulle jag välja att avsluta graviditeten direkt…så mycket vet jag i alla fall. Men huvudsakligen så vill jag veta för att kunna förbereda mig inför framtiden. Jag är hellre lite förberedd vid bebisens födsel än att få det som en chock. Ett barn med Downs syndrom kan ha väldigt varierande och olika graders symptom vilket är svårt att se innan bebisen är född. Att vara förberedd är viktigt för mig. Många tror att bara för att man gör tex moderkaksprovet så kommer man automatiskt skulle ta bort ett barn om proverna visar något fel. Jag tror dock att många kvinnor tänker som mig – de vill veta för att kunna förbereda sig. Och oavsett hur alla tänker kring detta så är det varje kvinnans eget beslut att göra det som de anser vara bäst för de själva 😉

Nu ska jag försöka hitta lite svalka någonstans för fy fasiken vad jag känner mig klibbig 😀

Kram kram ‚ô•

  1. Sara skriver:

    Gud va trött jag blir på alla som tänker välja att göra abort för att ungen inte är ”normal”… dom är också människor! Lika mycket värda !! jag själv har hellre 10 funktionshindrade barn än några egna ”normala”

  2. Vilken lättnad att allt såg bra ut så långt. 🙂 själv upptäckte vi att alla gravtecken försvann, gjorde då ett ul o det misstänkta bekräftades MA 🙁 men nu till min fråga…alla säger att fvp är farligt…är moderkaksprov oxå det eller är det mindre riskfyllt? Lycka till med graviditeten o hoppas provet är bra 🙂

  3. Måste ändå säga att resonemanget kring att man inte kan ha ett visst antal barn, om man får ett barn med svårigheter blir lite knepigt. Var går gränsen? Är det ok med sju barn o ett barn med exempelvis down syndrom? Eller går gränsen vid tre barn? Man har den familj man har och vänjer sig vid det som är. Känslan av att det absolut inte skulle funka att ha fler barn + ett med funktionshinder kommer nog oavsett om man har två eller tio barn till. Tänk också på att i en stor familj har barnen ganska olika åldrar, de större hjälper ofta till med dom mindre osv. Är man två föräldrar blir det väl säkert så att man får dela upp sig mkt. En förälder går med barnet till hab osv, den andra är hemma med resten.. O det är nog lika jobbigt oavsett om man har sju eller två barn.

  4. Va skönt att provet gick bra att utföra och att det var full rulle där inne.

    Villa upp dig nu ordentligt!!!

  5. Marie skriver:

    Var glad ni som tillhör landsting som erbjuder dessa KUB och NUPP (tror jag det kallas) test! Det landsting jag tillhör erbjuder inte dessa test, vill man göra dem får man betala dem själv och åka till någon privat klinik. FVP erbjuds dem som är lite äldre.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..