ANNONS

Min lilla minsta dotter

/

Alltså jag fattar inte hur detta gick till. De större barnen har under sommarlovet totalt vänt på dygnet och det har varit sena kväller in i de sista dagarna av lovet. Jag förväntade mig att få slita upp ett antal av tonåringarna i morse. Jag väntade mig att få se ett antal zombies vandra iväg till bussen 😅 Jag hade såå fel!

Jag går upp kl.6 och förbereder frukosten på vardagarna när det är skola. Barnen behöver inte gå upp först tidigast kl.6.30. De större tar en buss kl.7.35. De mindre tar en buss kl.8.05 så de kan lätt sova till 7.

Så i morse klev jag upp klockan 6, som en zombie 😇 Nellie, Älva, Lilja och David vaknade också då och gick upp på en gång. Vi kommer ner och upptäcker att alla stora barn är vakna 😱 Jag fattade ingenting 😂

Kl. 7 var alla redo för att gå. I en timme fick jag lyssna på tjat från de mindre barnen Ska vi gå till bussen nu???

Så det kan bli 😁 Men sanna mina ord….i slutet av veckan ska jag nog få se några minizombies , tröttheten kommer att komma 😉

Lilja åkte skolbuss, så stolt hon var när hon klev in i bussen. Jag väntade sedan på bussen vid skolan och gick med henne fram till de andra nya förskoleklassare. Alla var så nervösa och förväntansfulla och de flesta sökte stöd hos sina föräldrar. Så små de alla såg ut. Vi hittade Liljas kompisar från förskolan och barnen sökte stöd hos varandra när det var dags för de att gå ifrån föräldrarna. Lärarna/pedagogerna tog med alla barnen till en öppen plats på skolgården medans föräldrarna stod ca 10 meter ifrån. Jag kan garantera att det var jobbigare för oss vuxna än vad det var för barnen 😅 Men vi stålsatte oss och stod där en bit ifrån och titta på när barnen delades i grupper där de sedan fick börja lära känna varandra lite grann. Efter ett tag när föräldrar började droppa av, kollade jag med Lilja om det var ok att jag gick och hon gav mig ett glatt hejdå-puss ❤️

Det gick så enkelt och smidigt…för Lilja i alla fall. Hon är mitt tolfte barn jag går igenom detta med och jag kan lova att det blir aldrig lättare 😅 Aldrig har ens barn känts för mig så litet som när de ska börja skolan. Och barnet själv har nog aldrig känt sig så stor.

Jag han ju lämna David till förskolan innan jag mötte upp Lilja vid bussen. Även det gick bättre än väntat. David var lite blyg när vi kom in och ville kolla efter sina kompisar. Bara en av de hade hunnit komma före oss och jag trodde att det skulle då bli svårt med att säga hejdå. Men efter att ha gått vår vanliga runda inne på avdelningen och pratat lite med personalen så ställde David sig på sin vinka hejdå-plats och gav mig en puss och kram ❤️

Jag hade lovat Lilja att möta upp henne vid skolan då hon ville följa med och hämta David istället för att ta bussen hem. Men när jag kom till skolan så hade hon ändrat sig och ville absolut åka buss hem. Hon hade fått en ny kompis som dessutom åker samma buss 😀

Barnen kom hem och alla hade en hel del att prata om. Det hade varit en bra start för allihopa ❤️

Eftermiddagen gick i ett och största utmaningen var att hålla David vaken. Han lyckades somna i soffan när jag lagade mat men jag tänkte att han får sova tills maten är klar. Dock lyckades någon annan väcka honom efter 10 minuter. Att väcka en trött David är ingen rolig historia, för fasiken så arg han blir. Tog en kvart innan ilskan hade lagt sig helt.

Nattningen av de små gick smidigt som förväntat. Alla var supertrötta vid åtta 😄 Även de stora har lagt sig tidigt helt självmant.

Och även jag tänker komma i säng före midnatt 😉

God natt 😚

12
216

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

© Bonnier Magazines & Brands AB, 105 44 StockholmTelefon: 08-736 53 00