Vintern är på G

Nu är det verkligen höstväder ute, regn och grått dag ut och dag in. Suck säger jag bara. Snart har träden tappat sina vackra färgglada löv också. Ett vinter är på väg – tecken för mig är när de orange vägpinnarna sätts upp. Det gjordes på våra vägar här om dagen. Snart ska vinterdäcken på bilen också. Jag har fått mail om att boka tid för däckbyte och jag ska nog göra det i tid denna gång 😅

Tisdagen var en jobbig dag. Var på ett viktigt möte som i för sig var riktigt nödvändig och en början till rätt riktning … äntligen. Att få hjälp när ett barn mår dåligt och är djupt deprimerad är fan inte lätt. Vi har varit på den vägen tidigare och det var den tuffaste resan jag någonsin gjort men vi klarade av det och idag är det bra. Nu försöker jag förbereda mig/oss för en ny liknande runda. Och det är skrämmande. Så in i helvete.

Hjärnan går i högvarv samtidigt som den ibland får härdsmälta. Gör jag rätt, gör jag fel, man analyserar allting man gör eller inte gör. Hur hårt vågar man gå fram utan att kanske trigga igång någonting? Det är omöjligt att veta. Man balanserar på en skör lina hela tiden. Ni som har erfarenhet ni fattar nog vad jag menar.

Jag vill helst bara kunna sudda bort all ångest och dåligt mående från mitt barn. Jag önskar att all kärlek kunde göra jobbet men så enkelt är det tyvärr inte.

Jag känner mig svag just nu men jag kommer att kämpa med allt jag har så att allting blir bättre igen. För även när vägen känns kolsvart just nu så finns det ljus där framme som tittar fram tillslut.

Nu ska jag natta de små, de har badat och varvar nu ner i soffan. En saga i sängen innan lampan släck blir ett bra avslut på dagen.

Kram ❤️

  1. M skriver:

    Mina barn äter båda lugnande medel.
    De har fått all kärlek och allt stöd som man kan tänkas ge.
    Men det som sitter inombords? I huvudet, i själen. Det rår man som förälder inte på.
    Har märkt stor skillnad dock efter KBT och medicinering.
    Vi föräldrar ska inte ta på oss SKULD men vi måste vara uppmärksamma på tecknen.
    Jag HAR faktiskt pga dina bilder på dina barn kunnat ”räkna ut” att du hade ytterligare ett barn som skulle komma att behöva hjälp.
    Fråga mig inte HUR det syns för det kan jag inte förklara.
    Såg det på mina barn redan innan det konstaterades också.
    Jag är inte synsk eller så och det kommer säkert kommentarer om detta men det här ÄR mina ord och jag står för det.
    Hoppas ditt barn får den hjälp som behövs. Snabbt. Det måste ske snabbt speciellt för barnets skull men också för dig.
    Är inte rätt att du liksom ska stå ensam om allt.
    Men kom ihåg. Varje människa är sin egen och ingen annan ska känna skuld.
    Det är världen runt omkring som är skyldig.

  2. Fina ni! Vilken kamp ni har! Men så fint att hon har dig vid sin sida och att du får lov att vara involverad både för henne och för vården.

    Lever själv med psykisk ohälsa och har hamnat mellan stolarna lite, men är på rätt väg igen, men har liksom aldrig fått hjälp att involvera mina anhöriga och få deras förståelse. Vilket är så viktigt.

    Styrkekram till er alla!

  3. Anette skriver:

    Hej, all styrka till dig Mirka! <3 Vet vad du går igenom. Har en son som nu är 18 år som har mått dåligt i några års tid. Det har varit ett helvete både för honom och för oss föräldrar. Han är mest utmattad, har blivit det av att han har höga krav på sig själv och social ångest. Han kräver mycket av sig själv på alla plan. Numera går han på KBT-terapi hos en terapeut och det har hjälpt honom mest av allt!! Medicinen slutade han med p.g.a. att de mest gav biverkningar, inte hjälpte de mot ångesten. Bäst har nog varit att han får gå till en manlig terapeut som förstår honom.
    Tror nog man kan skylla på dagens samhälle. Vårt hem är så att säga normalt, vi har alltid stött barnen, jag har varit hemma mycket med barnen, lyssnat och pratat med dem. Ändå kan man inte skydda sig mot allt. Samhället med sociala medier är hårt idag, ungdomar jämför sig alltför mycket. Dessutom kanske dom hänger alltför mycket på dem, det blir att dom kanske träffas mindre IRL och rör på sig mindre etc.

  4. Ann skriver:

    Hur många av dina barn mår dåligt Mirka? Är det de större barnen. Började det innan eller efter skilsmässan. Bra att du har avlastning nu i alla fall så att du hinner med att ge dina barn den tid de behöver.

  5. Monica skriver:

    Hej! Jag lider med dig…det är så många ungdomar med psykisk ohälsa i samhället idag…höga krav i både skolan och på sociala medier..har själv en 15åring som mått dåligt i ett år nu och det mesta är skolrelaterat…hon har nu anpassning i skolan och samtal hos kurator.Depression har hon enl bup med självskadebeteendeNågon med erfarenhet av medicin vid depression hos tonåringar? Må så gott i den ständiga oron över sina barn…vissa dgr är man starkare än andra./ Monica

    1. Pia skriver:

      Min son fick Zoloft/Sertralin när han var tretton och det har hjälpt honom så mycket. Han hade depression, social fobi, låsningar m.m. Nu med medicin märker man knappt av det och han mår bra. Vissa behöver det bara i en övergångsfas för att orka ta till sig annan behandling. Lycka till! Kram

    1. Ida skriver:

      Hej! Kan dela med mig av mina upplevelser. Jag var en tonåring som mådde dåligt men förstod det inte själv och fick hjälp först då jag fyllt 20, för först då upptäcktes mina problem. Fick skrivet Escitalopram som hör till gruppen SSRI som är den typen av läkemedel man ofta ger till att börja med. Min upplevelse var att bieffekterna i början var riktigt jobbiga, man mår dåligt, i mitt fall fick jag inte i mig mat och gick ner ett kg i veckan. För många blir depressionen värre just där i början så som förälder är det bra att vara beredd på det och stötta osv. Efter några veckor började jag känna lyckorus ett tag och sedan då substanserna stabiliserat sig i hjärnan avtar bieffekterna och ens känslor ”dämpas” vilket är syftet med antidepressiva. Man känner liksom inte de värsta dalarna men inte topparna heller. Jag hade social ångest och depression och medicinen hjälpte verkligen då jag ätit den ett tag. Jag vågade göra saker jag inte vågat tidigare osv. Mådde jättebra och livskvaliteten ökade verkligen. MEN: antidepressiva hjälper mot symptomen, men tar inte bort det underliggande problemet. Därför behövs oftast också terapi, speciellt om man har problem med ångest orsakade av olika tankemönster. I mitt fall kom ångesten tillbaka då jag slutade äta medicinen, och då jag ville fixa ”på rätt sätt” den här gången så har jag nu gått i KBT-terapi de senaste åren. Ofta rekommenderas en kombination av både medicin och terapi. Hoppas det löser sig för ditt barn och att ni får bästa möjliga hjälp!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..

Minnen, bullkakor m.m

Helgerna går alldeles för fort och imorgon är det ännu en ny vecka. Jag har en kaffepaus efter all middagsstök och Lilja passar då på att frisera mig medans jag skriver här 😉

😁

Ibland får man tillbakablickar på Facebook på sånt som man har publicerat där nångång tidigare. Jag fick idag en bild på min resa till USA för 8 år sedan.

Jag var gravid med Älva då i vecka 30 och fick en möjlighet att tillsammans med 2 andra bloggare ( Sarah och Linda ❤️ )och några journalister att åka till Buffalo, USA och besöka Fisher Prices play lab där deras testfamiljer och barnen framförallt då får leka och testa deras nya leksaker mm. En fantastisk och lärorik resa på många vis.

En dag åkte vi till Niagarafallen och det var en upplevelse för livet 🙏

Härliga minnen. Någon gång ska jag åka dit igen!

Igår var vi ( jag ) lite sugna på någonting gott efter middagen men jag orkade egentligen inte baka. Kom då på att jag hade sparat ett recept som min vän Nina la ut för ett tag sedan. Recept på bullkakor som skulle vara snabba och enkla att baka och goda.

Och goda var de banne mig 😅 Så där farligt goda så man äter för många 🙈

Recept hittar ni HÄR – tar ca 20 min att baka från start till klart 👍

Morgonen började så klart med veckans lyxfrulle

Har handlat nya skor till Thor, hämtat hem Oliver från Björklinge och nu ska jag ”curla” en tonåring och fixa en lunchlåda åt henne 😉 Hon skulle lätt kunna göra det själv men jag är ändå i köket och kan fixa det så varför inte. Ang att curla sina barn… 🤔 När kan man anse att man gör det…? Gör jag det när jag dukar fram frukosten på morgonen..? Jag ställer ju fram allt eftersom de mindre kanske behöver lite hjälp och då får de stora sitt på köpet liksom. Den som vill ha annat tar det själv. Curlar jag eller inte ? Äsch….skit samma….för mig fungerar det bra oavsett 😂 Om jag anses curla så kan jag lova att det finns alltid de som är värre big time 😇

Hur har ni haft det i helgen ❤️

  1. L skriver:

    Att curla (serva praktiskt) är nog inte så farligt. Det värsta som kan hända är väl att de kommer att leva i stökiga hem för de inte kan/orkar städa och lever på färdigmat. Värre är nog helikopterföräldrar som hovrar över sin barn, dyker ner och tar hand om alla känslomässigt jobbiga saker, förekommer konflikter, löneförhandlar och söker jobb åt barnen, reder ut situationer etc Dessa barn kan bli mycket begränsade för att det känslomässigt blir övermäktigt på arbete, med vänner, i relationer. De kan bli konflikträdda och oförmögna att hantera en kris.
    Städa och laga mat kan du googla dig till, känslomässiga låsningar kräver insikt och kanske terapi som hårt jobb och mod att våga. Så ifrågasätt ungarna, lär dem hantera en konflikt och bjud dem på en lunchlåda så kommer du långt!

  2. När jag var liten kallade vi såna bullar för ögonaböjbullar😀 farligt goda.

  3. L skriver:

    I dagens samhälle är det då inte fel att curla sina barn. Dessutom har forskning visat att curlade barn med visst eget ansvar mår allra bäst. Jag skjutsar och hämtar varenda 20 åring som varit ute på krogen. Jag låter inte min minsta gå själv i mörkret (går i mellanstadiet) Skulle aldrig hända. Var och varannan dag blir ett barn slaget och får sina saker stulna. Skulle aldrig tillåta mina barn drabbas av det.

  4. Anna skriver:

    Min man tycker att jag skämmer bort vår minsta (16år)
    Han tränar hårt och har målet att bli proffs så jag försöker ställa upp så han hinner med skolan också då han går idrottsprofil. Det är lite små grejer för att underlätta för honom. När jag pratade med en proffsig välutbildad sjg om detta så frågade han hur vår minsta var som person. Jag svarade anvarstagende ärlig omtyckt hjälpsam osv . Ja vad är då problemet med att du skämmer bort honom 😊 🤔 fick mig en tankeställare och tänker fortsätta skämma bort honom ett tag till. 😎 så fortsätt att vara den du är mot dina barn du gör helt rätt Ha en Fin dag 😊

  5. Millie skriver:

    Curla är väl när man hindrar barnet att utvecklas, att göra saker själv och hela tiden underlättar överdrivet för dem? Om man dukar fram frukost någon gång är det inte att curla, men om du brer mackorna åt dem (de stora), skär upp maten, plockar undan efter dem och andra onödiga saker de borde göra själva, bär deras grejer när ni är ute o s v, det är curlande!

    1. p skriver:

      Håller med dig där Millie.
      Att duka fram mysig frukost på helgen, är ju bara att göra det trevligt tycker jag.

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..

Missa inte detta – World Sight Day

Idag är det World Sight Day, det vill säga: Internationella världssyndagen som grundats av WHO och som alltid infaller andra veckan i oktober. Syftet är att uppmärksamma blindhet och synnedsättningar och att det är en global angelägenhet. Synoptik har därför ett erbjudande som endast gäller idag. Om du lämnar in hela gamla glasögon erhåller du en gåvocheck avseende en gratis synundersökning till ett värde om 598 kr.

 

En gång om året under de senaste 9 åren har Synoptik, med den egna organisationen Optiker utan gränser , besökt olika fattiga länder i Sydamerika för att genomföra synundersökningar och dela ut glasögon till behövande.Hittills har organisationen hjälpt drygt 25.000 människor till ett nytt liv då många aldrig någonsin ägt ett par glasögon vilket för flera betytt att de kan börja arbeta och försörja sina familjer. 

 

Några av de som fått hjälp av Optiker utan gränser ❤️

 

 Nästa resa i vår är det 10-års jubileum och Synoptik har som mål att få in 100.000 par glasögon. Hjälp en medmänniska till ett bättre liv och skänk dina gamla glasögon, de gör verkligen en oerhörd nytta! Lämna in i valfri Synoptik-butik. Det kan man göra året om men just precis idag får man alltså en gåvocheck för en synundersökning!

 

 

  1. Lisa skriver:

    Haha jag läste också synd-dagen.

    Verkligen ett bra initiativ att lyfta detta på bloggen!

  2. Oj viste om att de samlade in men inte att det fanns en speciell dag för detta. Kanon bra tycker jag. Glasögon är något vi tar allt för givet här borta. ”Tappat bort dem? lung vi köper nya!” jätte bra att du uppmärksammade detta.

    Ha en fin söndags em!!!

  3. M skriver:

    Härligt att du ”reklamar” för detta. Det gör det mer trovärdigt än en annan blogg där de först reklamar för egna glasögon i dyraste klassen för att sen tigga glasögon till fattiga.
    Men tack vare dig Mirka, så kommer jag att bidra

  4. JLB skriver:

    haha! jag läste synd-dagen och tänkte att jaha nu ska vi bekänna våra synder.. 😂

  5. Maria skriver:

    Vilken fantastisk gåva att få ge till de som verkligen behöver det.
    Följde Mona, Monas Universum på hennes resa nu i våras till Bolivia? 🤔, fantastiskt!! 🥰

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..